Tvättstugan

I måndags: En man är här å fixar i vår tvättstuga, både jag och Oscar är hemma. Det borras å hålls på.
- Hallå..! Hej, ja ja råka pilla hål på ett rör, så ni har inget vatten..
jag - Hur länge dröjer det??
- Jag vet inte men det dröjer nog ett bra tag, å bad om att få numret till pappa.
Jahapp.. såatte... typiskt att han inte ens hann å förvarna så man hann fylla en vattenflaska åtminstone... Är det det här som kallas att fasta? Tips - Fyll upp några hinkar vatten innan någon ska komma och fixa med komplicerade saker i hemmet.

En till man kom - Hej, ja jag ska pröppe nå rör ja
Lite senare - Vi måste såga av alla rör
Jag fattar ingenting å som att jag ska veta var alla rör är,... det borras å dånas, å ja tänker fly huset. Tur att mormor å morfar bor nära!

Jag gick ut å gick runt Kil och vidare mot mormor å morfar. Där blir det alltid fest när man kommer. Jag å Oscar fick både mat å efterrätt, mums var det. Det var trevligt!! När vi efter några timmar promenerade hem fick jag med mig en söt liten korgväska å ett vitt kakfat (samma typ av en skål/burk jag också fått av mormor)

Jag och mamma slet bort det blåa hörnet, en tapet+massa som satt som smäck. Vi fick använda ett fett plattjärnsverktyg å körde lite i skift, vill man ha gratis träning kan man renovera. Vi blev helt slut! Vi flyttade ut lite saker från olika förråd där han behövde komma åt med rör.
Å jag skulle på gympan sen ändå.
Mamma- Äru inte klok!?!
Haha, men jag måste träna, måste komma igång å lika kul var det denna gången.

Tisdagmorgonen vakna jag tidigt tidigt av borrande. Man behöver ingen väckarklocka. Och vattnet var inte borta så länge, så jag stod ut med att vara hemma. Å ja å Oscar hade laddat upp med vatten denna dag.

Nu blir jag borta några dar, spännande å se hur det ser ut när jag kommer hem.

Malin


The Family Hult

 

 
 
 
Malin
 

Så mycket bättre

 Under julledigheten plöjde jag å Anton igenom alla "Så mycket bättre" avsnitt eftersom vi inte sett dem. Här är mina favoritlåtar av de.
 
 
Malin

Det kunde lika gärna ha hänt mig?

Häromdagen såg jag en barndomsvän dela en status av en vän till henne. Nedan.
 
"Viktigt meddelande!
- Igår vid 12 tiden gick min lillasyster av tåget nere i Kils centrum, för att sedan gå hem själv. Hon började gå mot kilslund och tog vägen upp längst monbacken. När hon gick upp för monbacken så kom en vit skåp bil i motsatt riktning och tutade på henne. Hon såg inte så mycket på grund av snö ovädret. Hon fortsatt att gå och passerar vattentornet då hon hörde en bil bakom henne. Hon vände sig om och såg att det var den vita skåp bilen igen. Hon fick en konstig magkänsla och börja gå snabbare. Den vita skåp bilen börjar närmar sig henne och ställer sig bakom henne medan en man bredvid passagerarsätet hoppar ut ur bilen och börjar springa mot henne. Min syster fattade som tur va, vad det var och det fick henne att även börjar springa. I panik kom hon fram till ytterdörren hem, hon vågade vända sig om och såg att mannen inte längre sprang efter. Detta gjorde min lillasyster rädd, skräckslagen. Hon vågar knappt gå utanför dörren på grund av denna otäcka händelsen. 
Hjälp oss att få mer information. Detta hände den 15/1 ca klockan 12:00. Det vi har att gå på är att det är 2 män i en vit skåp bil runt 30 års åldern. Eran hjälp kan ha stor betydelse, inte bara för min lillasyster även för många andra där ute. 
Tyvärr så har vi inge mer att gå på förutom detta.
Tanken på vad som kunde hända min älskade syster gör mig arg och rädd. På denna väg är det mycket skolelever som går till och från skolan varje dag. Så hjälp oss nu att få stopp på detta genom att höra av er. — med Sofia Löfving.
 — med Sofia Löfving"

 
Och jag blir seriöst rädd när jag läser detta. Och när man börjar tänka på detta kan ju vad som helst hända när som helst. Man kan inte ens vara trygg i fina Sverige.. Grejjen var att jag gick upp för den långa monsbacken, (jag var på väg till Lina som bor på samma gata) samma dag som detta hände fast kl.11.00, alltså en timme tidigare!!.. och ja vad finns det att göra om det skulle hända... det är väl bara att springa helt enkelt. Spring för livet.
Tur att det gick bra för tjejen. Men man blir ju galen när man börjar tänka å spåna vad som skulle kunna hänt, och visst om man gör det, kan man ju snart inte gå utanför dörren. Man måste ju leva. Jag tycker det är synd att det ska vara såhär, kan inte alla vara Medmänniskor. Tänk vad mycket tryggare och trevligare det skulle vara. Å visst jag vet ju inte vad de två männen i skåpbilen var ute efter, men man springer väl inte efter en människa. Det känns skumt. Detta var mina små tankar kring det.

Spring för livet.
 
Malin

Nej men jag är inte sjuk

Min förkylning verkar inte vilja försvinna, eller så är jag bara snuvig, för det kan jag väldigt lätt bli. I måndags tog jag TBE-sprutan, och blev lite öm i armen. Men jag gick på dansaerobicen/kärring gympan trots lite öm arm å snuvig näsa. Anja kom å hämtade mig å mamma, och det kändes som gamla goda tider. (Jag började med aerobicsen 2003.. 10 ÅR SEN..) Det var välbehövligt å väldigt roligt. Charlotta är en bra instruktör å det var en rolig koreografi. Jag körde lite försiktigt med armarna på uppvärmningen men sedan kände jag inte av de. Jag körde på, på koreografin jag blev helt slut. Sån härlig känsla, jag har inte tränat "ordentligt" sen Kagge, å JA det är ett tag sen.

Dagen efter hade jag en go träningsvärk, som jag också väntat på. Det blev en slapp dag. Jag promenerade till Lina dit Gustav också skulle komma. Vi var där hela dagen, käkade våfflor, spelade spel, satt framför brasan, åt lite mer å hade det fint.

Malin


Fixare

Jag har haft å göra även fast jag inte "gör" något. När jag kom hem efter Lund hade jag tre dagar innan jag for iväg igen. Förkylningstider blir det väl alltid kring juletider. Jag klarade mig tills efter nyår i alla fall. Å jag är så dålig på att vila, blir lite rastlös. Men jag är väldigt bra på att slappa och bara såsa runt och göra lite smågrejjer. Är det inte samma sak? Å sover jag på dagen, då kan jag inte sova på kvällen sen, det är bevisat. Men att bara ligga i sängen å stirra upp i taket, nej det är inte min grej. Efter helgen hade jag i alla fall två dagar att "vila" på och göra ingenting. Pappa hjälpte mig att skruva åt mina garderobslådor, som sakta tyngts ner. Då fick jag lägga in kläderna fint också, se hur länge det är så innan det blir röra igen. Jag ringde ett antal telefonsamtal; telia, banken, vårdcentral.. Gick en kort promenad å slängde skräp, lite luft måste man ha vare sig näsan redan snorar för fullt. Jag skruvade upp en hylla i rummet, ja.. Man kanske skulle satsat på snickare!?.. Haha. Ansökt om CSN-bidrag. Bokat tågbiljetter. Skypat. Gjort ingenting. Snutit näsan ett antal gånger å haft nässprayen nära till lags.

Malin


RSS 2.0